The Minits - Love Letters

Världens bästa kärleksbrev!

Ibland hittar man de där små små okända grupperna som gjorde väldigt bra saker, men som av någon anledning aldrig fick någon större publik.
Vokaltrion The Minits är en sådan.

Mary Anderson samt systrarna Mary Ann Watkins och Carolyn Watkins signades av Dan Greers label Sounds of Memphis 1970.
Alla tre kommer från Alabama och efter att deras universitetsstudier var klara så flyttade de till Memphis för att besanna sina musikaliska drömmar. Dan Greer gillade Mary Andersons röst så mycket så han lät henne sjunga på en hel del av min favorit George Jacksons skivor.
Det är Hi's grymma rytmsektion som spelar på alla låtar inspelade med The Minits.

De släppte tre singlar som var sköna popsoul-pärlor men de fick bara ett ljumt lokalt mottagande.
The Minits  försvann rätt snabbt från musikenscenen.
Totalt spelade den in elva låtar, varav sex stycken gavs ut, inklusive b-sidorna. Resten var outgivet tills för ett par år sedan.
Att de inte slog igenom, trots rätt bra potential var nog på grund av att skivbolaget inte hade pengar att promota deras singlar.

Deras tre singlar är nu rätt eftersökta på soulscenen och de betingar bra priser.
Vi ska idag lyssna på The Minits örhänge "Love Letters" i två olika versioner, en lite mer avskalad och den andra mer fyllig i arret.
Låter rätt likt en annan grupp, "Honey Cones".

Det finns tyvärr inget klipp på youtube, så ni får hålla till godo med Spotify.
Mycket nöje.

The Minits – Love Letters

The Minits – Love Letters (Alt)

Curtis Mayfield & Linda Clifford - It's Lovin' Time (Your Baby's home)

Väldens bästa duett!

Här kommer en finfin duett i mysig souldiscodräkt för att förgylla dagen.
Visst är det härligt?

Linda från Brooklyn gjorde lite musik tillsammans med Curtis från Chicago.
Det blev magi.
Så kan det gå.
Dagens låt är från skivan "The right combination", som de spelade in ihop och släppte 1980.
Hela skivan spelades in i Chicago, förutom världens bästa duett, som spelades in i Philadelphia.
Normas Harris, Curtis och Bruce Gray producerar och Keni Burke spelar bas.
Ännna gött!

Nog om detta, lyssna nu!

http://open.spotify.com/track/64SmkOAPCwj2AmyzBh1oCZ

Dee Dee Sharpe - Breaking and Entering

Världens bästa discobreak!

Dee Dee Sharp föddes 1945 som Dione LaRue i Philadelphia.
Hon började spela piano redan som barn och ledde körer i sin farfars kyrka innan hon fyllt tio.
När Dee Dees mamma blev illa skadad i en bilolycka tvingades hon ta anställning som bakgrundssångerska, endast tretton år gammal! Hon sjöng då blanda annat bakom Chubby Checker och Jackie Wilson.

När hon var sjutton år fick hon chansen att sjunga duett med Chubby i låten "Slow twistin" och hennes första soloinspelning någonsin var inplanerad dagen efteråt.
Det var då hon sjöng in "Mashed potatoes time" som blev en stor succé och hon slog igenom med dunder och brak. Dee Dee fick då börja gå i charmskola och lära hur man förde sig.

Hennes producenter Kal Mann och Bernie Lowe gillade inte hennes efternamn, Larue, utan bytte ut hennes namn till Sharpe. Hon kom även att heta Dee Dee eftersom alla kallade henne för D.

Det kom mer hits från denna kvinna, "Gravy (for my mashed potatoes)""Ride", "Do the Bird", och ett antal till. Hennes singlar som slog, alla kom ut i mitten av 60-talet, har sålt i flera miljoner exemplar sammanlagt.

Hon gifte sig med Kenny Gamble i samma veva och de var gifta fram till 1980. Under den tiden kallade hon sig Dee Dee Sharpe Gamble.
Dee Dee har även parats ihop med Muhammad Ali, David Ruffin och Gene chandler.

Efter 1966 har hennes musikkarriär inte varit den allra bästa.
Hon slog sig in lite på discon och fick en mindre hit på danslistan med dagens låt, "Breaking and entering" som kom ut 1980.
Dee Dee tog då steget in och satsade på en filmkarriär. Hon har varit med i filmer som "Desperately seeking Susan", Hairspray" och "Sister act".



På senare år har hon gift om sig och bor nu i New Jersey.
Dee Dee har även turnerat en del, bland annat i Europa för några år sedan.

Dee Dee Sharp – Breaking And Entering

Världens bästa spellista!

Här kommer spellistan som alla efterfrågar, världens bästa spellista med alla artister och låtar som jag har skrivit om i över ett år nu.

Mycket nöje!

Världens bästa låt

Aretha Franklin - My cup runneth over

Världens bästa Aretha!
Här kommer en skön bit av världens bästa Aretha, som aldrig släpptes på albumet "Young, gifted and black". Jag tycker den är sjukt bra och den borde ju lätt kunnat vara med på den skivan.

Lite kul att hostningen alldeles innan låten börjar är med på inspelningen.
Grymt skön bas som vandrar genom hela låten.
Det börjar väldigt lugnt och långsamt, sen växer låten mer och mer.
Fantastiskt!





Aretha Franklin – My Cup Runneth Over - Young, Gifted And Black Outtake

George Jackson - How can I get next to you

Världens bästa George!
Jag vet, att ni precis som jag, har saknat den gamle gode George Jackson här i min lista.
så ja, nu är det dags igen för världens bästa låtskrivare att sjunga en låt för oss igen.

Denna gången sjunger han om sin (hemliga) kärlek, som alla andra grabbar också vill ha, och han gör det på ett väldigt kul sätt.
I sin låt har han skrivit in korta stycken av andra kända soulalster, som passar in väldigt fint i kontexten.
En skön passning till alla sina kollegor och de kanske även är hans hjältar.
De är i alla fall mina hjältar!



George Jackson – How Can I Get Next To You

George Jackson – How Can I Get Next To You? (Alternate Vocal)

20th Century Steel Band - We've got to work to stay together

Världens bästa steel pan?

Hur många band känner du till som har Steel pan som huvudinstrument?
Antagligen inget, men efter att ha hört denna finfina biten så vet du iallafall ett.

Michael Oliviere föddes i Trinidad och flyttade som 24-åring till London. Där väckte han uppmärksamhet för sitt fantastiska calypsosound. Han grundade 20th Century Steel Band i mitten av 70-talet.

20th Century Steel band spelade in sin första skiva 1976 "Warm heart, cold steel" men föll relativt snabbt i glömska för den stora massan. Calypso-disco-soul-funk med steel pan var kanske inte den bästa sättningen i ett band för att slå igenom ordentligt. Dock turnerade de en hel del och spelade in några skivor innan det roliga tog slut.
Bandet splittrades när deras skivbolag lades ner några år senare.

Dock skulle bandet utan dess egen vetskap senare bli ett av de mest samplade banden i historien.
Låten "Heaven and Hell is on earth" har samplats av otaliga artister, mest kända låt den är med i är kanske Jennifer Lopez "Jenny from the block".

Men nu ska vi inte höra något söndersamplat, istället ska vi kasta oss in i calypsosoulens förlovade land!




Mr Oliviere fortsätter även idag att sprida glädje med sin härliga steel pan runt om i världen.

http://open.spotify.com/track/3GRq3lPXxVR4J40al8eONx

Otis Clay - I Die A Little Each Day

Världens bästa Otis!

Otis Clay föddes i Mississippi 1942 och började i tidig ålder sjunga gospel i ett otal olika konstellationer.
De hette "Voice of Hope", "The Christian Travelers", "Golden Jubilaires", "The Famous Blue Jay Singers", "The Holy Wonders" och "The Pilgrim Harmonizers".

Vid tjugo års ålder spelade han in en sekulär skiva, som aldrig gavs ut, så han gick tillbaka till gospelscenen och började då sjunga med gruppen "The Gospel Songbirds" och senare med "The Sensational Nightingales".

Det var först 1965 som han spelade in sekulär musik som gavs ut på det ordvitsiga skivbolaget One-derful! Records. Otis släppte några gospelkryddade soulsinglar som inte gav honom någon större uppmärksamhet.
Det var först 1967 som han fick en hit med "That's How It Is (When You're In Love)".
Tyvärr gick skivbolaget med det lustiga namnet i konken och hans kontrakt såldes till Atlantic Records.

Han spelade in "She about a mover" på FAME studios och den blev hans största pop-hit. Uppföljarna till den singeln sålde dåligt och han bytte skivbolag till HI Records.

Väl där fick han flera större hits, bland annat "Trying To Live My Life Without You" och "If I Could Reach Out", med sin soul som befinner sig i gränslandet mellan soul, gospel och blues.

Otis råa deep soul-stämma med mycket blues i botten är helt makalös.
njut av denna släpiga ballad med det berömda HI Records-ljudbilden.




En liten bonus med lite kasst ljud, samma låt live med Otis för ett par år sedan.



Otis turnerar än, dock mest på hemmaplan i USA.
Om någon är i Illinois nästa lördag kan ni höra honom på Fitzgeralds i Berwyn, Chicago.

http://open.spotify.com/track/02fb5H4kZ6RI2YOoOikTQ7

Tipstack till Bror http://larsloven.se/

Margie Joseph - He came into my life

Världens bästa Margie!

Av Margie Josephs tre största framgångar var två rätt sköna covers av Beatles "My love" och Supremes "Stop! in the name of love", samt den tredje en sjukt smörig ballad, "What's come over me", med Blue Magic.
Men självklart är det inte någon av de låtarna vi ska lyssna på idag.
Idag ska vi lyssna på hennes bästa låt!

Margaret Marie Joseph föddes i Mississippi 1950. Hon började redan som barn sjunga i den lokala kyrkan och när hon började plugga på Dillard University i New Orleans sjöng hon in lite demos på Muscle Shouls Sound Studios. Får man sjunga in sina demos i den studion kan det ju gå rätt bra, det var ju ett helt ok gäng som jobbade där.
Det gick bra, Margie fick kontrakt på att spela in en singel med Okeh "Why does a man have to lie", och något år senare blev hon signad för Volt, Stax underlabel.

Hon har haft en hel del mindre hits, men inga riktigt stora framgångar.
Dagens låt är från skivan "Feeling my way", producerad av min favorit Johnny Bristol, och man kan verkligen höra att det är hans mjuka touch på albumet. Herr Bristol måste verkligen ha varit mästaren på slick soul!
Ja, ni kan ju gissa vem som skrivit låten...



1978 spelade hon in ett album som inte var så framgångsrikt, utan släpptes från sitt kontrakt.
hon tog då en paus från sjungandet och satsade på en teaterkarriär.
1982 släppte hon albumet "Knockout" som blev en liten framgång på listorna och hon fick spela in ett till album, som dock inte funkade så bra.

Hon började jobba som lärare och 2006 släppte Margie ett gospelalbum.
Margie bor med sin familj vid gulfkusten i Mississippi och har det bra.

http://open.spotify.com/track/1LeRovTfTanaVDOdsnhXUk

Jimmy McGriff - Please don't take me out

Världens bästa måndagslåt!

Man ska alltid, jag säger alltid, börja varje måndag med en fin orgeljazzlåt.
Sen är det klart! Veckan flyter på precis som den ska.
Att man sedan börjar den med av av giganterna inom  Hammondorgel gör inte det hela direkt sämre.

James Harrell McGriff, den amerikanske hard bop och soul-jazz organisten, föddes 1936 i Philadelphia.
Han började redan som femåring att spela piano, och när han var tonåring kunde han även få bra ljud i altsaxofonen, ståbas, trummor och vibrafon. Skulle inte förvåna mig om han även kunde spela fiol och harpa.

Han började som basist i sin första jazzgrupp men skulle snart tvingas in i sin militätjänstgöring i Korea.
Väl hemkommen jobbade han som polis i ett par år innan musiken tog över.
Jimmys barndomsvän Jimmy Smith började få rykte om sig på Blue Note Records och Richard "Groove" Holmes spelade på Jimmy McGriffs systers bröllop. Han kände att musiken var det han skulle satsa på.
Jimmy blev helt tagen av hammondorgelns ljud och Holmes blev hans lärare och senare vän.

På 60-talet kompade han en hel del artister som kom till Pennsylvania  på sina turnéer. Några av de var Don Garnder, Arthur Prysock och Candido.

Under 60-talet spelade han med de flesta stora jazznamnen och turnerade flitigt med sin egen grupp över hela världen.
1972 "pensionerade" han sig från musiken och startade en hästfarm i Conneticut, dock fortsatte hans skivobolag att ge ut skivor med Jimmy, typ tre till fyra album per år, så han var snart tvungen att ge sig ut och turnera igen.

Nu ska vi höra på en låt som jag verkligen älskar, kanske inte en av hans mest kända verk, men oj så bra.
Det är groove, det är lite go gitarr, perfekt att starta dagen med.
Den är med på hans skiva Mean Machine.




I maj 2008 avled han efter en tids sjukdom i MS.

http://open.spotify.com/track/0yOK3LRjUtjEIRFJayFtGd

Four Below Zero - My Baby's got ESP

Världens bästa parapsykologiska låt?

Four Below Zero var en New York-baserad kvartet som bestod av of Dornell Chavous, Moses McNeil, Cleveland Dickerson (coolt namn, eller hur?) och Harry Watson.
Det spelade 1974 in låten "Tell me why (we can't be friends)" som blev en hit i NYC, men den hördes knappt längre ut i USA. Dock fick de kontakt med med Patrick Adams som hjälpte gruppen med deras nästa singel.

1976 släppte de den här fantastiska låten, "My Baby's got ESP". Superproducenten Patrick Adams skrev och producerade den tillsammans med några kollegor.
Tyvärr blev låten bara en relatvit lokal hit, men skivan blev ett samlarobjekt ett gäng år senare.

Four Below Zero fick distributionsavtal med Roulette Records, men det gav inte mycket hjälp till deras karriär, så gruppen splittrades snart därefter.

http://open.spotify.com/track/2GxDUP2HFBZk7EZsWj5AqV

Charlie Whitehead - Gazelle

Världens bästa instrumentala låt!

Den så gott som okände Charlie Whitehead har
Lite god soulfunk som har lite gospelinfluenser i refrängen är inte fel.
Vad sägs om denna lilla bit skriven av Jerry Williams, aka Swamp Dogg?

Den börjar lite lojt, men sen sätter den igång.
Låter det inte som han snor "Let's spend the night together" i en del av refrängen?
Jag älskar verkligen orgelsolot i slutet av låten.
Snygg melodislinga och skönt, rått orgelljud av Clayton Ivey samtidigt som blåset tuggar på.

http://open.spotify.com/track/4oUoPk8xrO8xa4GWUTdmao

Loleatta Holloway - I'll be gone

Världens bästa ballad!!

En av de mest kraftfulla och underbara rösterna tillhörde Loleatta Holloway som tyvärr gick bort för ett par år sedan.

Innan hon blev discodiva med hela världen sjöng hon magiska ballader som den här.
Faktum är att det är en soulballad, "Cry to me", som är hennes största listframgång någonsin, inte discon.

Men strunt i det och lyssna på det här istället.
Lidandet genom låten och hur hon tar i från tårna i slutet av låten.
Så galet bra!
En redig powerballad!

http://open.spotify.com/track/7913kPstW7DYpNptpwCtnc

Martha Reeves & The Vandellas - Jimmy Mack

Världens bästa Martha igen och denna gången sjunger hon om sitt herrsällskap!

Man kan ju inte annat än bli glad när man hör denna lilla pärla.
Det är ju nästan självklart att det är Motowns mästerlåtskrivargrupp Holland-Dozier-Holland som ligger bakom denna goding.

Den kom 1967 upp till förstaplatsen på Billboards R&B-lista, dock spelades den in redan 1964.
Lite konstigt att hålla inne på en bra låt i så många år. Men det finns en naturlig förklaring. Motown ville inte släppa låten när den var tänkt, på grund av att Vietnamnkriget höll på att bryta ut.
Texten kunde uppfattas fel ansåg de. Efter ett par år var opinionen i USA rätt stark och missnöjet med kriget stort, så Motown vågade sig på att släppa den fina biten.

Martha sjunger om sin älskade karl som hon vill ska komma tillbaka till henne, var han är får vi aldrig reda på. Däremot får vi reda på att hon uppvaktas av en annan karl, som med sammetslen röst  försöker övertala henne. Det är därför hon ber Jimmy komma tillbaka, så hon inte faller för den andre.

Martha Reeves & The Vandellas – Jimmy Mack - Extended Stereo Mix 2005

Jimmy Scott - Slave to love

Världens bästa Jimmy!

En tung, grå, mulen och trist måndag är aldrig kul.
Men när "Little" Jimmy Scott lyser upp den med sin helt magiska stämma blir det solsken var man än befinner sig!

Bryan Ferrys version får helt nytt liv i Jimmys underbara bearbetning.
Det är inte ens samma låt, Jimmy med band gör om den helt.
Här får ni en finfin liveversion med Jimmy njut!





Jimmy Scott – Slave To Love

Mascara - See you in L.A.

 

Vaför inte börja det nya året med världens bästa låt?
Världens bästa Luther i förklädnad!

En bra start på ny året är väl en låt om att åka till Los Angeles för att hälsa på sin älskade.

Mascara var bara ett studioband som aldrig uppträdde live. Det skapades av Djn Chris Hill och av den tyske producenten Jurgen S Korduletsch.
De spelade bara in en skiva 1979 som är hett eftertraktat av skivsamlare över världen.

Luther Vandross har som jag skrivit om tidigare varit med i många olika konstellationer och inspelningar.
Här har han hamnat på en europeisk discoskiva. Dock utan att någonstans krediteras för sin medverkan. Luther hade precis gått av planet från David Bowies "Young American"-tour där han var med som bakgrundssångare. Då hamnar man lätt i Europa för att spela in obskyra skivor.

Luther sjunger helt fantastiskt och backas upp av några av gruppens medlemmar, Ula Hedwig och David Lalsey, på körsång. Det låter nästan som det är Sylvester som sjunger ibland. Både Ula och David har sjungt med många soulstjärnor innan den här skivan. Ula med Sharon Redd och David med Chic, Sister Slegde, Oddysey samt skrivit låtar till bland annat Anita Baker och Boz Scaggs.

Skivan spelades in i Tyskland för utom Luthers sång, och man kan på flera av skivans låtar hur europeiskt det låter. Dock inte

Härlig start med utropet på en flygplats...för sen drar den igång.
Över nio minuters njutning i det där härliga mellantempot som är så skönt.
Jag kan lyssna på den här låten om och om igen.





Mascara – See You In L.A. (feat. Luther Vandross)

Mascara – Jet Plane Ride (feat. Luther Vandross)