Visar inlägg med etikett Philly. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Philly. Visa alla inlägg

torsdag 16 juni 2016

Lou Rawls - She's gone


Världens bästa Lou!

Här kommer han igen, den fantastiska smörsångaren från Chicago med den djupaste rösten, Lou Rawls!
1974 spelade han in ett album på Bell Records och då hade han med den här fantastiska versionen av Hall & Oates "She's gone".
Det här är ren soulmagi!






Lou Rawls - She's gone


tisdag 9 december 2014

Bunny Sigler - Things are gonna get better


Världens bästa Bunny!

Solen skiner utanför fönstret och det är allt dags för lite Bunny Sigler igen.
Den här gången med fantastiska "Things are gonna get better", och hans framträdande på Soultrain.
Det blir nog inte bättre än såhär!

Lustigt nog släpptes den här låten på två skivor av Bunny under samma år, 1974.
Detta för att försöka kapitalisera på den stort säljande singeln "Keep Smilin'".





Bunny Sigler – Things Are Gonna Get Better



fredag 21 november 2014

Double Exposure - Everyman


Världens bästa disco!

Gruppen Double Exposure bildades i Philadelphia  av James Williams, Joseph Harris, Charles Whittington och Leonard 'Butch' Davis med de fanns egentligen redan tidigare, som "United Image", som startade redan på 60-talet. Under det tidigare namnet spelade de in ett par singlar för Stax.

De blev genom sin kompis producenten och musikern Norman Harris introducerade till Salsoul som de kom att ge ut tre album för, vilka Harris producerade alla.

Grabbarna hade sjungit ihop ända sedan high school-tiden och hållit ihop i alla år.
De var jobbade väldigt hårt innan de slog igenom, ibland upp till fyra shower per dag!
Ibland fick de betalt, ibland blev det hotade till livet av klubbägarna när de begärde pengar för sina spelningar. 

I december 1975 började de spela in sitt första album, det otroligt populära "Ten percent", som kom ut 1976.
På skivan var det fullt med sjukt svängiga discolåtar, varav flera blev hits. Titelspåret blev mycket populär på klubbarna, samma sak för "My love is free" och "Everyman". Den senare, och även dagens låt var rätt kontroversiell bland de mer liberala delarna i samhället under 70-talet, eftersom det är en stark individualistisk text om att man ska klara sig själv och inte begära hjälp av någon annan. I en rad i låten frågar en tiggare om en allmosa men avisas bryskt.

Låten "Ten percent" i Walter Gibbons tiominuters-remix var först tänkt bara för djs, men de började släppa den även publikt eftersom den blev så populär. Den har länge ryktats om att det var den första 12 som släpptes, men det stämmer inte. Dock var det den som först blev populär och gick hem kommersiellt.

Efter de tre albumen försvann de från rampljuset. Joseph gick tillbaka till sitt gamla jobb som elektriker, Butch startade en framgångsrik rörmokarfirma, Charles började jobba som maskinist men pluggade senare medicin och James hittade en annan grupp att sjunga i eftersom The Trammps förstesångare hade slutat i gruppen.

1981 gav de ut en singel "Yes i'm in love with you" som inte gjorde så stort genomslag.


Det ryktas att de håller på att spela in en ny skiva nu.


Double Exposure – Everyman
Double Exposure – Everyman (Has To Carry His Own Weight) - Joe Clausell 12" Disco Version




måndag 24 mars 2014

New York City - I'm doing fine now


Världens bästa New York!

Här har vi en go kvartett grabbar som inte fick så många hits.
De kammade hem ca en och en halv sådan.
John Brown, Claude Johnson, Tim McQueen och Eddie Schell hette de.
Gruppen bildades 1972 med namnet "Tri-Boro Exchange" och alla i gruppen hade stor erfarenhet av tidigare Doo Wop-grupper i området.

De träffade på Thom Bell och gav ut singeln som är dagens låt.
Den kom rätt högt upp på listorna, och gruppen gav ut två album, men de blev ingen större framgång, så New York City splittrades i slutet av 1974.

Dagens supersnygga mjuka Phillysoul är skriven av mästaren Thom Bell.
Falsetten i slutet är magisk!


New York City – I'm Doing Fine Now


måndag 27 maj 2013

Bunny Sigler - Regina


Världens bästa Bunny!

Mr Emotion, eller Bunny Sigler som han kallade sig som artist.
Egentligen heter han Walter Sigler och föddes i Philadelphia den 27e mars 1941.
Han fick smeknamnet Bunny när hans mamma såg att han hade en fullt utväxt framtand. Hon tyckte att han såg ut som en kanin och efter det satt namnet.

Mr Sigler sjöng en väldans massa gospel i sina unga dagar. Allt eftersom han blev äldre började han sjunga med doo-wop-grupper i sin hemstad.
Fast hans dröm var inte att sjunga, utan att bli en professionell basketspelare. Dock satte en benskade stopp för hans dröm och han kastade sig då in med en passion och iver in i musikbranschen. Han började sjunga och spela både piano och gitarr på nattklubbar i området där han bodde.

En sommarnatt efter att han uppträtt satt Bunny vid sitt piano, nynnade och spelade samtidigt som han letade efter idéer till låtar. Ett lokalt producentpar hörde detta och tipsade Leon Huff om den unge talangen. Leon Huff hörde honom sjunga och blev så imponerad att han gav honom kontrakt direkt!

Bunny jobbade väldigt mycket med radarparet Kenny Gamble och Leon Huff, både som låtskrivare men även som producent. Hans egna inspelningar som artist var inte lika framgångsrika.

Han jobbade med flera av soulvärldens mest framgångsrika artister, och några av dom är: The O'jays, The Roots, Jackia Moore, Harold Melving and the Blue Notes, Barbara Mason, Billy Paul, Lou Rawls, Patti LaBelle för att nämna några.

Man måste ju säga att han har en sjukt snygg falsett!



Han har fortsatt att sjunga och skriva låtar i flera olika konstellationer. Bland annat tillsammans med Jay-Z.

Bunny Sigler – Regina