Brenton Wood - Gimme little sign

Världens bästa Brenton!

Brenton Wood säger jag och då börjar en hel del av er antaligen fundera på vad det var för skojigt som den mannen ville visa med sina teser i nationalekonomi, men se där har ni fel, det var ju Bretton Woods. Dessutom det var ju egentligen ingen kille som namnet syftar på, istället var det just i Bretton Woods i New Hampshire som en stor konferens ägde rum med statschefer och ekonomer från hela världen träffades. Exempelvis kom IMF (internationella valutafonden) att skapas vid denna sammankomst.
Men nog om nationalekonomi och vidare till soulen.

Brenton Wood föddes som Alfred Jesse Smith och var som ungdom en lysande friidrottsstjärna. Först när han var klar med high school bytte han namn till Breton wood och började satsa på sin musikkarriär. Han utvecklade sin sångstil och blev så smånigom en duktig pianist.

Han harvade i musikindustrin i ungefär tio år innan en av hans siglar slog igenom. Det var 1967 som hans härliga "The Oogum boogum Song" kom upp till en 19:e plats på R'n'B-listan. Brentons nästkommande singel "Gimme little sign" gjorde något så ovanligt att den kom högre på pop-listan (9:e plats) än R'n'B-listan (19:e plats), vilket händer väldigt sällan. Den sålde över en miljon exemplar och sålde såklart guld.

Det roliga med låten som vi ska höra idag, Gimme Little sign, är faktiskt att  han aldrig sjunger just de orden fast låten heter så. Brenton sjunger istället: "Give me som kind of sign".
Efter den här hiten gick det tyvärr utför och han fick aldrig några direkt stora hitar igen.
Efter 70-talet pensionerade sig Brenton från musiken och det var först på 2000-talet som han började spela in nytt material.

Han äger inga av sina egna inspelningar längre, utan de ägs av den Los Angeles-baserade radiodjn Art Laboe.

Lyssna på hans underbar timing och frasering.
Underbart!




Brenton har turnerat en hel del med oldiescirkusen i USA på 2000-talet och släppte 2009 en gospelskiva.
Han har sitt eget skivbolag Mr Wood Records.

Här kommer en liten bonus, från senare år.
Låter han inte lite lik Billy Paul när han sjunger?




Brenton Wood – Gimme Little Sign

Johnny Adams - Bad Habit Baby

Världens bästa Johnny!

Ibland händer det, man hittar den där okända lilla låten på en samling som man bara älskar direkt!
Johhny Adams spelade in den här låten 1974 på Playground Recording Studio i florida.
Låten är en glad dänga med en bubblande bas, precis vad jag älskar!
Hans artikulation av orden han sjunger går med en rasande fart.
Man blir så glad!





Johnny Adams – Bad Habit Baby

Charlie Whitehead - Blue Moon

Världens bästa Charlie!
Dags för lite Charlie Whitehead igen.

Den här gången tolkar han en gammal goding med sitt lite struttiga gitarrljud och glada sång.
Som vanligt finns det inte så mycket fakta om honom att gå på, men kolla in restena v skivan på denna länken. Finns lite goa låtar att lyssna på.
http://www.junodownload.com/products/blue-moon/1676879-02/

Men nu till dagens klipp. fina grejer det här!
Mums!

Charlie Whitehead – Blue Moon

Mavis Staples - Go down Moses

Världens bästa Mavis!
Mavis Staples föddes i Chicago 1939 direkt in i musiken.
Nästan hela hennes familj var en musikgrupp som leddes av hennes far, Pops Staples.
Mavis började i gruppen redan som sjuåring och "The Staple Singers" sjöng i kyrkor och var med i en radioshow varje vecka.

1956 fick gruppen en hit med låten "Uncloudy day" och 1957 gick Mavis ut ur high school. Det var då de började turnera på vägarna i USA.
De hade ett specielt sound med pappa Pops på gitarr och barnen Mavis, Cleotha, Yvonne och Purvis på sång. The Staple Singers kallades "Gods greatest hitmakers" för alla de låtar som slog.

De var otroligt populära gospelsångare som senare utvecklades till att bli de mest inflytelserika gospelgrupp i USA. Pops Staples var en nära vän till Martin Luther King Jr. och de kom att bli den grupp som gav medborgarrättsrörelsen ett soundtrack.

1968 blev gruppen signade till STAX och detta gjorde att Mavis fick möjlighet att spela in solomaterial.
Året efter släppte hon skivan "Mavis Staples".
Efter några år på STAX fick skivbolaget finansiella problem och hon bytte skivbolag tillsammans med sin familjegrupp till Curtis Mayfields Curtom Records.

På slutet av 80-talet hörde Prince henne i ett tv-program och beslutade sig för att signa henne till sin "Paisley Park"-label och har sedan dess sagt att han är hennes största fan.

1996 spelade hon tillsammans med multiinstrumentalisten Lucky Peterson in en hyllningskiva till sin gamla hjältinna Mahalia Jackson. Skivan består bara av de två, Mavis på sång och Lucky på piano eller orgel.
En helt fantastisk skiva där men inte klipper bort de små snuttar där Mavis andas mellan raderna, utan man hör hur hon tar i när hon sjunger. Fantastiskt!
Lyssna på hur mörk hennes röst är när hon går ner i tonhöjd (hon sjöng basstämman i Staple singers som barn) och hur skön orgeln är i solona. Hur hennes röst river och klöser när hon tar i. Precis som det ska vara!

Tyvärr finns ingen video på den här låten, men lyssna på Spotifylänken och njut!

Jag har haft förmånen att höra henne live bara för några år sedan, då hon sjöng på Trädgårn i Göteborg. Denna korta underbara kvinna sjöng så alla tystnade samtidigt som hennes syster backade upp henne på körsång. Hennes röst är fortfarande helt magisk!
Mavis Staples – Go Down Moses

David Ruffin - Heaven help us all

Världens bästa David fortsätter!
Vi måste ta en till låt med världens bästa sångare, som samtidigt kanske var världens jobbigaste sångare.
det var inte många han var omtyckt av på slutet av sin karriär, han var en riktig diva.

Men vi släpper hans personliga problem och lyssnar istället på den här otroligt bra låten.
Låten börjar lite försiktigt med piano och congas och byggs upp med allt mer intrsument som kommer in i ljudbilden. Det är full orkester som backar upp David här, det är pampigt, blåset skriker högre än någonsin och stråkarna och kören är härligt smörig. Harpan är pricken över i:et.

Sen tystnar musiken i breaket och sången startar igång igne, starkare än någonsin. Har aldrig hört David skrika så bra som han gör i slutet av låten. Så sjukt bra!



Mums!

David Ruffin – Heaven Help Us All

Clarence Carter - Getting the bills

Världens bästa Clarence gör det igen!
Han sjunger om sina oräkneliga kvinnor och alla de problem han har med dessa damer.
Kanske bör den gode Herr Carter gå i terapi?
Vad vet jag, men något måste göras.

Här har vi iallafall en av mina absoluta favoriter av denna  goe gubbe där låten byggs upp finfint och i slutet kan man ana lite handklapps, helt fantastiskt!



Han turnerar fortfarande sex månader per år och inte bara i USA utan även i sydafrika och på andra kontinenter.Han är inne på sitt femte decennium som artist. Inte illa pinkat.

Clarence Carter – Getting The Bills