Darondo, eller William Pulliam som han egentligen heter, var stor på 70-talet, men bara i området kring San Fransisco. Rösten är lite Ron Isley möter Al Green.
Det är inte så mycket känt om denne man. Han försöjde sig som hallick vilket han dock förnekar, polade med Sly Stone och spelade in tre singlar. Han öppnade ett antal konsert för James Brown och kom alltid till konserterna i sin vita Rolls Royce.
Men sen det blev det tyst.
Han försvann helt från musiken i 25 år.
Under dessa år reste han över hela jorden och letade efter intressanta saker, var programledare i en kabeltv-show, jobbade med barnprogram och med att hjälpa skadade att gå igen med hjälp av musiken.
I slutet av 80-talet reste han till Fiji där han träffade sin fru.
Skönt släpigt sound med underbara mjuka stråkar.
Hade Darondo satsat på musiken hade han kunnat bli näste Al Green.
Dock såg han på musiken som en hobby och valde bort den för annat.
Nu har han återigen tagit upp musiken och spelar en hel del live.
Här är ett litet smakprov:
Darondo – Didn't I
Lite samma släp som Bootsy Collins, fast mkt behagligare röst.
SvaraRaderaDenna va bättre än den lite små smöriga "Didn´t i" som förvisso ändå är bra :)
SvaraRaderaJa, han är go den här gubben han! :)
SvaraRadera