Billy Paul - War of the Gods

Världens bästa Billy!

Det är inte vilken dag som helst idag, det är Billy Pauls födelsedag!
80 år bli den goe soulgubben idag.
Det ska vi fira med hans bästa låt (vilken också är hans längsta låt!).
Livet är underbart!

Född och uppvuxen i Philadelphia med en tidig start på sin sångkarriär, då han uppträdde i radio redan innan han kom in i tonåren.

Hans familj lyssnade mycket på jazz och R&B, och Billy gick på universitetet med musikinriktning.
Billy kunde sjunga alla olika genrer och blev mer och mer framgångsrik i Philadelphias underground-scen. I slutet av sina studier turnerade han landet runt och sjöng på olika klubbar och campus.

Han bildade en trio, fick skivkontakt med Jubilee Records, spelade in "Why am I" och tvingades rätt så fort in att göra sin militärtjänst.
När den var klar skrev han på för labeln New Dawn och hoppade vid något tillfälle in för någon av The Blue notes, som sjöng med Harold Melvin.

Billy började spela in låtar med Gamble och Huff, vilket ledde till större framgångar.
När han släppte skivan "360 degrees of Billy Paul" med monsterhiten "Me and Mrs. Jones" var succén ett faktum. Den stack upp i toppen på Billboards pop och R&B-lista 1972.
singeln sålde två miljoner exemplar och han fick en Grammy samma år.

Men dagens låt är en lite längre låt, antagligen Billys längsta låt!
Det är en mer psykedelisk Billy vi hör här, i en låt om kampen mellan gott och ont.



Han pensionerade sig från musiken i London 1989 men 2011 medverkade han på franska sångerskan Chimène Badis skiva på låten "Ain't no mountain high enough". För att vara nästan 80 bast så låter det rätt bra, eller vad säger ni? (Även om låten är rätt slätstruken).
Chimène Badi – Ain't No Mountain High Enough



Billy Paul – War Of The Gods